Tangenternas rytmiska smatter förde Eva till La douce France där paraplypinjers ändlösa rad gav hennes tanke vingar. La bella Italia kastade snart om alla begrepp, lärde henne avguda Dario Fo och Forum Romanum. Skådespelardrömmar förverkligades, manusskrivandet intensifierades. I Neapels gränder, på Roms kullerstensgator i Trastevere fanns inspirationen och ljuset. “Hela livet är en scen!” Eva står fast förankrad men med vingarna på, ifall. På scenen blandar hon frikostigt humor och lyrik. Det händer att publiken får följa med under skalet till livets outgrundligheter. Till det lilla orörda längst inuti.
